Jag tänkte skriva om DIY-trenden, alltså gör-det-själv. Nu är det inte bara hemmasnickrare inspirerade av Room Service och andra heminredningsprogram på tv som gör det själva. Nej, numera blir det allt vanligare med gör-det-själv-författare.
Egentligen är det inget nytt att författare ger ut på egen hand, eller eget förlag. Det har skett i alla tider. Skillnaden är väl att det har blivit så mycket enklare – och billigare – att göra det tack vare tekniken.
Från fanzine och skrivmaskin
Hur blev jag själv egenutgivare? Ja, kanske är jag ingen typisk DIY:are eftersom jag faktiskt jobbat professionellt med stora delar av kedjan i en bokutgivning. Men å andra sidan började jag som DIY:are i unga år då jag tillsammans med ett par kompisar gav ut ett fanzine om serier. De första numren kom 1986 och då skrev vi artiklarna på långa remsor på mammas skrivmaskin (ja, det fanns sådana då) och klistrade sedan upp dem på sidorna.
Därefter tryckte vi våra fanzine med hjälp av en kopiator. Redan då lärde jag mig via trial-and-error hur man gjorde utskjutning av arken, alltså att i en 32-sidig tidning placera sid 1 och 32 på ena sidan av samma ark som sid 2 och 31.
De följande åren datoriserades vår utgivning när jag fick min första PC. Därmed kunde vi skriva ut remsorna på en matrisskrivare, som vi sedan klistrade upp i fina spalter. Och vi fick kontakt med en man som jobbade på en riktig tidning och fick hjälp att rastrera fotografier.
Något år senare lyckades jag komma över en programvara där man kunde layouta på skärm. Man hällde in texten från ordbehandlingsprogrammet och fick snygga spalter. Men det gick inte att redigera texten när man väl monterat den på sidan. Det blev som det blev.
Men tekniken utvecklades och 1990 (om jag minns rätt) så kunde vi även redigera i texterna på sidan med hjälp av ett hyfsat layoutprogram. Kan ha varit Ventura Publisher?
Vid den här tiden började jag jobba extra på helgerna på Nordvästra Skånes Tidningar (en sjudagarstidning med huvudkontor i Ängelholm som numera är en del av Helsingborgs Dagblad) och fick återgå till att skriva på maskin. Där datoriserade man först några år senare!
Till journalist och författare
De följande åren gick jag sedan från dagstidning till veckotidning (och var med om en ny datorisering av två redaktioner på Allers) och vidare till månadsmagasin (Egmont). Jag provade på att layouta, redigera, skriva och allt som hör till det redaktionella arbetet. Lärde mig också massor om hur man tryckte tidningar på riktigt tryckeri.
När jag för sju år sedan sa upp mig för att satsa på mitt eget företag och även ge ut tidningar på egen hand så hade jag en hel del erfarenhet med mig kring det redaktionella arbetet.
Men om man gör-det-själv är det ju inte bara att skriva, redigera, korrekturläsa, formge och trycka boken som man ska klara av. Det stora jobbet börjar egentligen, om vi ska vara ärliga, när boken är tryckt och utgiven.
Det är då man ska sälja sina böcker.
Det är då det blir viktigt med sådant som distribution och logistik. Rabatter. Fri frakt. F-priser. Helt enkelt att sätta sig in i just bokbranschens ofta underliga oskrivna regler.
Internet i författarens tjänst
Det positiva är dock att internet har gjort det möjligt att vara egenutgivare i betydligt fler genrer än tidigare. Visst kunde man trycka och ge ut egna böcker även innan internet fick sitt genomslag. Men då var man begränsad till sin geografiska närhet, några mils radie där man kunde synas i lokaltidningen och bygga upp en kontakt med bokhandlarna.
Nätbokhandeln har inneburit att du enkelt kan sälja din bok till vem som helst oavsett var de bor i Sverige, utan att du behöver hantera mängder av fakturor och packning och porto. Visst, du ska fortfarande leverera böcker till nätbokhandlarna men använder du POD-leverantörer som exempelvis Publit slipper du till och med befatta dig med det.
Före internet och nätbokhandlarnas intåg så kunde du självklart sälja via postorder. Men det krävde mycket mer jobb både rent praktiskt kring orderhanteringen men framför allt att marknadsföra dig. Hur skulle du få läsare att upptäcka din bok? Kanske annonsera i någon tidning som riktade sig till din målgrupp.
De sociala medierna har inneburit ytterligare ett genombrott. Via dina nätverk online kan du plötsligt nå ut med din bok till mängder av människor med en knapptryckning.
Det här innebär inte att det har blivit enklare att nå topplistorna, dit är avståndet fortfarande stort, men det har blivit enklare att sälja ett par hundra böcker på egen hand och därmed faktiskt lyckas bättre än många av de etablerade författare som ges ut på de stora fina förlagshusen i huvudstan. Japp, där finns det författare som med sin fjärde titel fortfarande väntar på fyrsiffriga försäljningstal.
Fler författare på eget förlag?
Kommer vi att få se fler ge ut på eget förlag? Ja, utan tvekan. Och jag är säker på att vi kommer att få se fler genomarbetade och bättre böcker än tidigare. Och eftersom det blir fler titlar totalt kommer det säkert mer som är undermåligt också.
Men som ny outgiven författare tror jag att allt fler ser egenutgivning som ett attraktivt alternativ till att bara skicka in manus till förlagens stora årliga berg av tusentals manus. Att bli utplockad ur den höstacken kräver inte bara ett fantastiskt bra manus, det kräver också en stor portion tur.
Är din bok så bra att den kan bli en av de där som plockas ut, då är den också tillräckligt bra för att du ska kunna sälja ett par tusen ex på egen hand. När du gjort det har du en bättre position om du fortfarande vill ge ut på ett större förlag.
Även de stora förlagen vill nämligen ha författare som kan göra det själv. De vill ha författare som kan hjälpa till att sälja boken. Den verkligt spännande frågan är hur länge till författarna vill ha förlagets hjälp – eller om de hellre vill göra det själva även med andra och tredje boken?

Sölve Dahlgren
författare och förläggare till två böcker i serien InnebandyPiraterna skriver dessutom på boken ”Lyckas med bokutgivning” tillsammans med Ann Ljungberg och Lars Rambe.
Foto: Ted Kronvall, www.kronvallfoto.com