Inledning

Nämn en bok som kommit ut på Brombergs förlag! Hur ser en typisk Ordfrontbok ut? Vilka författare kommer ut på Piratförlaget? Vad heter förlaget som ger ut franska samtida kvinnliga författare? Kan du svara på någon av dessa frågor tillhör du sannolikt inte den genomsnittliga bokköparen. Denne bokköpare bryr sig sällan om vilket förlag boken han eller hon håller i handen kommer ifrån. Men vad händer när förlagen genom sociala medier börjar kommunicera direkt med slutkonsumenten?

”Publishing today is driven by marketing” skriver den brittiska förläggaren Alison Baverstock i sin bok How to market Books från 2001 och få ämnen har väl varit så omdiskuterade som vilka mekanismer det är som styr det kulturella utbudet. För den hårt traditionsbundna förlagsbranschen innebär de nya marknadskrafterna ett nytt sätt att tänka kring utgivning och marknadsföring. [1]

Nyligen skrev litteraturforskaren Ann Steiner i Litteraturen i mediesamhället från 2009 att ”Internet är världens största förmedlare av text”, vilket har medfört en rädsla för minskat läsande. Detta motbevisas dock av en dansk undersökning från samma år som visar att nätet inte alls alienerar läsandet utan snarare bjuder in till att fler hittar och läser böcker. [2]

Så vad får man om man lägger samman de olika faktorerna? Ett intresse för att undersöka hur svenska förlag idag tänker kring sig själva som varumärke och hur man väljer att sprida sitt budskap på de nya digitala arenorna. Är det ett aktivt, nödvändigt ställningstagande eller har man valt denna väg av nyfikenhet och slump? Hur ser man på det man vill kommunicera och hur ser man på vem som leder utvecklingen?

För egentligen är inte tanken kring detta ny. Redan 1964 talade Marshall McLuhan om hur mediet styr och skapar budskapet. [3] Detta är något som blir extra tydligt när man undersöker en utveckling som sker här och nu.

Syftet är att undersöka hur svenska förlag använder sig av sociala medier. Vilka fördelar respektive nackdelar de ser med det nya formatet/kanalen. Vad de upplever för effekter på arbetet med marknadsföring av litteratur samt varumärkesuppbyggnad och företagsidentiteten. Undersökningen kommer att behandla frågeställningar kring hur förlagen använder sig av sociala medier, om de lever upp till sina marknadsföringsstrategier i den information de väljer att kommunicera på nätet och hur de ser på sig själva och sin utgivning med hänseende till varumärke och företagsidentitet i den nya direktkommunikationen med läsarna. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras genomgående i texten varvat med teoretiska avsnitt för tydligt kunna exemplifiera och validera de observationer vi gjort.

Material och avgränsningar

Det materialval som ligger till grund för undersökningen baseras på tre inriktningar.

Djupintervjuer, via mail och direktkommunikation, med marknadsansvariga representanter på svenska förlag av varierande storlek har löpande genomförts under våren 2010, en rad artiklar från branschtidningen Svensk Bokhandel som behandlar förlag och sociala medier har analyserats och en analys har gjorts av vilken typ av information och kommunikation förlagen väljer att arbeta med på de sociala arenor som idag är mest använda i Sverige. Dessutom har generella artiklar, bloggposter och undersökningar på internet om sociala medier studerats.

De utvalda förlagen är Sekwa, ett litet förlag med tre medarbetare, Piratförlaget, Brombergs och Ordfront, tre mellanstora förlag och Norstedts, ett av Sveriges två största förlag. Urvalet är främst gjort för att tydliggöra vad det finns för skillnader och likheter mellan förlag av olika storlek och ekonomiska möjligheter och för att ta reda på hur de ser på sin egen position i jämförelse med andra på marknaden. Studien är inriktad på de förlag som har hög aktivitet i sociala medier och fokus för undersökningen ligger på förlagens egna hemsidor/bloggar samt Twitter, Facebook och Youtube. Det finns andra kanaler där social interaktion förekommer men urvalet är gjort baserat på aktivitet och storlek för den svenska marknaden. Speciell hänsyn har tagits till källkritiksproblematiken som uppkommer vid en nätbaserad studie främst genom avsaknaden av tydlig avsändare samt varaktighet och arkiveringsmöjligheten av material.

Fortsättning:

  1. Metod



    [1] Alison Baverstock, How to Market Books. The Essential Guide to Maximizing Profit and Exploiting All Channels and Markets 2001.

    [2] Ann Steiner, Litteraturen i mediesamhället 2009, s.141; Business DK, ”Nye medier får fler til at læse bøger” http://www.business.dk/medier-reklame/nye-medier-faar-flere-til-laese-boeger [2009-11-14].

    [3] Marshall McLuhan, Media: Människans utbyggnader 1964/1999.