I arbetslivet använder man sociala medier för att utöka sitt kontaktnät, att kunna inhämta råd och få inspiration samt bli medveten om kunders köpbeteenden. Man kan undersöka vilken kommunikation som fungerar bäst i olika säljsammanhang och kundservicefunktionen kan effektivt hantera supportfrågor. En del företag använder även sociala medier till att rekrytera nya medarbetare, men vanligast är att man aktivt vill öka medvetenheten kring företagets produkter och service men även bli medvetna om eventuella imageproblem. [1]
Carlsson listar en rad aspekter av nyttan med sociala medier för företag i dess kommunikation med intressenter och dessa kan ses som en viktig utgångspunkt för att förstå fördelarna med förlagens marknads- och varumärkesarbete: Det handlar om internkommunikation och problemlösning. Man har nya möjligheter att göra kundfokuserade marknadsundersökningar och använda forumen som aktiva nyhetsrum. Även varumärkesuppbyggande och en synliggörande relationsskapande verksamhet i kommunikationen med slutkund är viktiga aspekter men sociala medier kan också fungera som en mediabildsskapare, omvärldsbevakare och kampanjkanal använt på rätt sätt. [2]
Mattias Åkerberg på Please copy me, säger såhär om företagens möjligheter:
Men det handlar inte om sociala medier. Bort med det begreppet; det är både missvisande och förvirrande. Det som hänt och händer är större än så. Kalla det en revolution om du vill (för det är precis vad det är). Människor har ledsnat på reklam i den form vi lärt dem, och vill se varumärken som kommunicerar ärligt och mänskligt med sina konsumenter. Verkligen kommunicerar. Lyssnar, tänker, pratar. Som bjuder på sig själva. Som berättar något intressant. [3]
Nya, höga krav ställs på företagens kommunikation och aktivitet kring marknadsföring, men det skapar också nya möjligheter, främst för mindre aktörer att synliggöra sig själva.
Enligt Carlsson är den uteslutande viktigaste aspekten att man som företag är engagerad i sitt arbete med sociala medier, man måste ha ett äkta intresse för nätverk och kontaktskapande och ha en nyfikenhet kring nya medier. Vidare bör man ha en öppenhet inför det nya sättet att kommunicera och en önskan om att vara modern i sin kommunikation. Företagsorganisationen bör vara sådan att man har korta beslutsvägar och inte bromsas av ett överdrivet välformulerat strategidokument. En plan och en målsättning är dock av vikt. Förmågan att anpassa innehållet till vad presumtiva målgrupper vill ha är av vikt, men man vill också kunna reagera snabbt på omvärldens respons på de budskap man sänder ut. Men svårast är att ha modet att experimentera, ta vissa risker, våga göra fel och justera sina planer samt att ha den uthållighet som krävs för ett långsiktigt relationsskapande med mottagarna. [4]
I och med användandet av sociala medier kan man föra en argumentation kring att det vi idag ser som målgruppsstyrt inte längre kommer ha samma betydelse för företaget i sitt profileringsarbete. Givet är att man måste jobba utifrån en tänkt målgrupp, men att spridningsfaktorn gör att osäkerheten blir för stor och fokus måste ligga på andra komponenter. Vad har företaget som kan vara till nytta för användaren? Vilken typ av innehåll kan skapa ett brett intresse? Hur skapar man och bibehåller relationer bäst? Hur riktar man kommunikationen mot produkter utan att det blir för påfluget och hur agerar man för att motivera användarna till att naturligt vilja bli ambassadörer för företaget? [5] För förlagen är detta en viktig aspekt, de måste hela tiden hålla koll på vad som händer i branschen, vilka trender som är på gång och vad som efterfrågas av läsarna tillexempel.
[1] Carlsson 2010, s.20f.
[2] Carlsson 2010, s.48.
[3] Carlsson 2010, s.15.
[4] Carlsson 2010, s.97.
[5] Carlsson 2010, s.127.